PPR är ett hot mot flygsäkerheten!
PPR är en stor flygsäkerhetsrisk, det är inte bara en säkerhetsfråga utan också ett direkt hot mot säkerheten. Debatten om PPR har pågått länge, längre än av de flesta av oss kan minnas. Men behövs PPR?
På förekommen anledning av SHK haveriutredning då två förolyckades vid privatflygning med en Socata Rallye HA-BNS uppmanar SHK TS att göra följande:
• Inom ramen för sin tillsyn av flygplatser verka för att en gemensam standard används för hur PPR beskrivs i AIP, (se avsnitt 2.3.3). (SHK 2024:06 R1)
• Analysera hur flygplatsernas tillgänglighet begränsas av PPR och hur det påverkar flyg säkerheten, (se avsnitt 2.3.3 och 2.3.4). (SHK 2024:06 R2)
• Förtydliga flygkontrolltjänstens fraseologi angående en flygplats tillgänglighet när ATS är öppen eller stängd, (se avsnitt 2.3.3 och 2.3.4). (SHK 2024:06 R3)
Citat från utredningen av SHK. ”För en privatflygning som var fallet med HA-BNS finns inga regler om att ATS eller andra flygplatstjänster ska vara tillgängliga. Flygplatsen kan därför vara tillgänglig för start och landning även om ATS är stängd. En annan sak är att en flygplats i sin tur kan begränsa till gängligheten genom att ha krav på förhandstillstånd (PPR), (se avsnitt 2.3.3). Flygkontroll tjänsten har normalt ingen kunskap om vilka krav som varje flygplats har på PPR eller om en pilot har fått PPR på en flygplats.
Vid kommunikation är det vitalt att den information som sändaren förmedlar till mottagaren tolkas på samma sätt. För att vara tydlig och undvika missförstånd finns en definierad fraseologi. Begreppen öppen och stängd som användes av flygkontrolltjänsten finns inte i Transportstyrelsens föreskrifter om radiotelefoni och fraseologi. I drifthandboken för flyg ledarna anges att flygkontrolltjänsten på förfrågan ska kunna lämna upplysning, huruvida ett visst ATS-luftrum är upprättat eller inte. Det framgår inte i drifthandboken hur fraseologin ska utföras för att förmedla denna informationen till mottagaren.
Det kan därför anses som en brist att det saknas definitioner för hur man utrycker sig om ATS är öppet eller stängd i den övergripande fraseologin. Det finns enligt SHK:s bedömning en risk för att information som kommuniceras missförstås av de involverade i kommunikationsprocessen. Det vill säga att en pilot kan tolka informationen som att en flygplats är otillgänglig fast så inte är fallet.
Under utredningen har säkerhetsbrister identifierats för hur flygplatsoperatörerna beskriver en flygplats tillgänglighet i AIP1 (PPR2) samt hur flygkontrolltjänsten uttrycker sig när flyg trafikledningstjänsten (ATS) är öppen eller stängd på en flygplats. Sammantaget finns det därför en risk för missförstånd och att det kan vara svårt att veta om en flygplats är tillgänglig eller inte.
Det finns ingen aktör med tydligt helhetsansvar (se även samma problem som vi har med bortfall av Radar och VOR) som kan adressera frågan för PPR till skillnad mot fraseologin som hanteras i Transportstyrelsens föreskrifter om radiotelefoni och fraseologi. Transportstyrelsen bedöms emellertid ha bäst förutsättningar att hantera helheten i problematiken”.
SHK anser därför att Transportstyrelsen tillsammans med leverantörer av flygkontrolltjänst och flygplatsoperatörerna bör se över systemet för att öka tydligheten och förhindra missförstånd. Läs hela haverirapport hos SHK på; https://www.shk.se/download/18.699b1be18fd2b2518512a08/1718103808014/SHK%202024_06%20Slutrapport.pdf
Tack SHK för återigen en utredning som gör skillnad. Därmed får nu debatten förnyad kraft för att stoppa PPR och tillgängliggöra alla våra flygplatser. Samtliga 250 flygplatser behövs för att samtliga luftfartygskategorier och luftrumsbrukare ska kunna framföras med rätt flygsäkerhet. Hälften av våra sammantagna motordrivna luftfartyg har en marschfart av ca 100 knop, då behövs när intilliggande flygplatser…