Sveriges allmänflyg är avgörande vid skogsbränder – brandflyget behöver lokala flygfält och regionala flygplatser

Publicerad: 11 augusti, 2018 av Hans Pålsson

Den 2 augusti publicerade Svenska Dagbladet en debattartikel skriven av företrädare för KSAK Motorflygförbundet och Svenska regionala flygplatser. Syftet var att belysa behovet av flygfält & flygplatser som en viktig del av landets infrastruktur, utifrån de många skogsbränder som härjat i landet under sommaren. Artikeln finns att läsa på SvD här, och i sin helhet nedan.

”Ses som hot – men är avgörande vid bränderna”

Bekämpningen av skogsbränderna i Sverige har haft stor hjälp av flyg och helikopter. Detta hade inte varit möjligt utan de flygklubbar, flygplatser och flygfält som finns runt om i landet. Beslutsfattare måste börja se landets allmänflyg som en viktig resurs vid krissituationer, skriver företrädare för Motorflygförbundet.

Sommaren 2018 kommer att gå till historien som sommaren då Sverige brann. Nyhetsrapporteringen har under hela juli månad dominerats av de skogsbränder som härjar i landet och orsakat skador på skog för åtskilliga hundratals miljoner. Sverige har fått välkommen hjälp av brandbekämpningspersonal från andra länder i Europa, bland annat i form av flygplan för brandsläckning. De har spelat en stor roll i släckningsarbetet och piloterna hyllas som hjältar i medierna.

Dessa flygplan har haft sin bas på några av de mindre flygplatserna i Sverige, bland annat Härjedalen-Sveg och Örebro, där personalen har ställt upp långt över sin normala kapacitet. Vanligen ganska stillsamma veckor på regionala flygplatser har bytts till hektisk aktivitet med service, tankning och samordning av all flygtrafik vilken har spelat en mycket stor roll vid brandbekämpningen.

Många bränder som uppstått i landet har lyckligtvis upptäckts i tid, innan de spridit sig för mycket. De har upptäckts av det så kallade brandflyget, en civil flygverksamhet med lång tradition i Sverige. Brandflyget utförs på uppdrag av länsstyrelserna i olika delar av landet, och de som flyger är privatpiloter i egna eller klubbägda flygplan. Ersättning utgår från länsstyrelsen men enbart för att täcka kostnaden för själva flygningen, brandflygspiloterna flyger på frivillig basis på sin egen fritid. Brandflyget sparar årligen stora summor åt samhället.

Brandflyget hade inte existerat i den utsträckning som det gör idag, om det inte vore för alla de drygt 120 flygklubbar som finns runt om i landet. Att man kan övervaka en så stor del av Sveriges yta beror på att klubbarna har egna flygfält att utgå ifrån, spridda över hela landet och inte enbart nära våra större städer. Piloterna i våra flygklubbar har en unik lokalkännedom om terrängen i området, vilket har stor betydelse för att räddningstjänsten på marken snabbt ska kunna nå rätt plats. Även mindre samhällen såsom Ljusdal har ett eget flygfält som drivs av den lokala flygklubben. Men dessa flygfält är inte ohotade.

Flyg betraktas idag som ett hot mot miljön, vilket även speglas politiskt på alla nivåer i samhället. Flygplatser som drivs i regional regi är ofta viktiga kommunikationsvägar för samhället men kanske inte alltid så lönsamma. En nedläggning betraktas som en enkel besparing för kommunen som ska få budgeten att gå ihop, understött av en statlig politik där flyget utpekas som miljöbov. Tyvärr dras allt flyg över en kam och även allmänflyget i landets flygklubbar, vilka är brandflygets grund, får en släng av sleven. Nedläggningen av flygplatserna i Gävle och Oskarshamn för kommersiell trafik är bara ett par av flera exempel från de senaste åren där klubbflyget kommit i kläm. Så sent som förra året ville kommunpolitiker i Ljusdal offra den lokala flygklubbens flygfält till förmån för annan framtida verksamhet, något som lyckligtvis gick att avstyra.

KSAK Motorflygförbundet organiserar Sveriges motorflygklubbar, av vilka några är baserade på regionala flygplatser, men som oftast driver ett eget flygfält helt ideellt. En stor del av vår verksamhet går ut på att hjälpa våra flygklubbar att få behålla sin verksamhet på det egna flygfältet, när politiska krafter ser förbi flygklubbarnas behov och bara har den kommunala plånboken för ögonen. Vi ser den samhällsnytta som allmänflyget faktiskt utgör, denna sommar tydlig för alla genom både brandflygsövervakning, och den betydelse som de mindre flygplatserna har för att Sverige både ska kunna ta emot hjälp och skydda sina medborgare. Vi vill uppmana politiker på alla nivåer att sluta tänka kortsiktigt gällande våra flygklubbars verksamhet och deras flygfält, och istället inse att verksamheten som bedrivs på våra flygplatser och flygfält gör stor nytta för samhället. Kostnaden för en kommun att ha ett flygfält som drivs av en flygklubb är i stort sett lika med noll, men nyttan som kan komma ut av det är värd många miljoner.

Näringsminister Morgan Johansson har nu sagt att det behövs en utökad beredskap för händelser som denna sommars bränder – fler brandmän, bättre utrustning, och utökat stöd av flygplan och helikoptrar. Glöm då inte bort de platser som dessa behöver, våra flygklubbars flygfält och våra mindre regionala flygplatser! Det är troligen inte sista gången Sverige upplever en sommar som denna. Flygfält och flygplatser är en del av en viktig infrastruktur, den ska vi värna om. Regeringen gör redan en så kallad flygplatsöversyn. Den har fokus på flygplatsernas betydelse för tillgängligheten. När vi nu sett brandflygets och flygplatsernas betydelse i en krissituation, bör regeringens översyn också inkludera flygplatsernas betydelse för krisberedskap och brandbekämpning.

Lars-Christer Andersson, generalsekreterare KSAK Motorflygförbundet

Hans Pålsson, ordförande KSAK Motorflygförbundet

Peter Larsson, vd Svenska regionala flygplatser