Från flygklubben till Riksdagen

Publicerad: 26 april, 2019 av Maria Winkler

Tina Acketoft är en folkvald politiker, mamma, matlagningsälskare, feminist och segelflygare. Bara för att nämna några delar av henne. Hennes resa har tagit henne från segelflygklubben i Skåne till Riksdagen i Stockholm.

Tinas pappa var segelflygare och hon är i stort sätt uppvuxen på klubben. Hela hennes familj tillbringade tid på klubben, pappan flög och mamman var en del av klubbverksamheten, som de flesta fruarna till piloterna. Familjen åkte på tävlingar och mamman var fast besluten att familjen skulle umgås och därför följde alltid familjen med på pappans alla flygaktiviteter.
Detta ledde till att hennes mamma snart gick ihop med några av de andra kvinnorna i klubben och tog ett eget certifikat. Något som kom att påverka Tinas framtida livsval, medvetet eller omedvetet låter vi vara osagt men vid 15 års ålder så var det naturligt att ta ett eget segelflygcertifikat.

Men som för många andra kommer livet snart ikapp och från att segelflyget tagit upp den mesta tiden vart andra saker nu viktigare. Från segelflyget där familjen umgicks och det var där hon hade sina kompisar och första pojkvännen. Så var det nu studier, andra vänner och karriär det som kom att ta upp mer och mer tid. Men segelflyget kommer hela tiden vara ett återkommande inslag i hennes liv och också påverka hennes politiska inriktning.

Individualister i ett team

En av grejerna Tina uppskattade med segelflyget är att man var individualister i ett team. Att samtidigt som man hela tiden arbetade tillsammans så var det individen som bedömdes. Detta är något som Tina även tagit med sig in i politiken. Att alltid se individen i gruppen men också vikten av att arbeta tillsammans för att nå individens framgång.

Detta hör också ihop med varför hon i de allra flesta sammanhang presenterar sig som feminist. För att individens rätt kommer ur ett kollektiv. Det är teamet som måste arbeta tillsammans för individens framgång. Detta i perspektiv till feminism gör konceptet ganska självklart.

För att vi ska förstå detta måste vi först bena ut de tre stora orden feminism, jämlikhet och jämställdhet och skillnaderna emellan dem.
Feminism förklarar Tina på följande sätt:

Du ser ett problem med strukturer som påverkar kvinnors möjligheter, du vill göra något åt detta problem, därav är du feminist. Varken mer eller mindre.

Jämställdhet och jämlikhet

Jämlikhet är att alla ska ha samma möjligheter oavsett till exempel kön, funktionsnedsättning, var du är född, sexualitet, religion och så vidare. Jämställdhet handlar om en sak: att du ska ha samma möjligheter oavsett vilket kön du har.

Tina lyfter vikten av att sträva mot både ett jämställt men också ett jämlikt samhälle. Detta menar hon bör speglas i flera olika avseenden bland annat flygklubbars verksamhet.

Varför är då jämställdhet och jämlikhet viktigt i klubbverksamhet?

Tina menar på att det finns flera olika perspektiv, dels överlevnadsperspektivet. Det blir mer och mer press på klubbverksamheter att ha en jämn fördelning av kön, etnicitet och ålder för att få bidrag och hjälp från sina kommuner.  Men största anledningen i det långa perspektivet är att verksamheter behöver en bred kompetens för att utvecklas och det får den genom jämställdhet och jämlikhet.

Tina berättar också om den kritiska massan, att man behöver vara ca 30% av en verksamhet för att inte betraktas som en minoritet eller något som sticker ut. Det vill säga att är man färre än 30% kvinnor på en klubb, som verkligheten ser ut på i stort sätt alla klubbar i vårt avlånga land, så kommer kvinnan/kvinnorna ses som något som sticker ut ur mängden och inte alltid på ett positivt sätt.

Den egna viljan

Varför är det då färre kvinnor än män som flyger? Den frågan i olika former är bland den vanligaste när man pratar om jämställdhet eller jämlikhet inom flyget. Tanken om att det faktiskt är upp till tjejerna själva om de vill flyga eller inte, att det är den egna vilja som styr och tjejer väljer bort att till exempel flyga är det Tina tycker man får höra mest.

Men den egna viljan är enligt Tina mer komplicerad än så. Från att vi föds sätts vi in i olika intressen allt för ofta baserat på kön. Det är naturligare att killar får fordon och luftfartyg att leka med när de är yngre, det är naturligare att man tar förgivet att tjejer inte är intresserade av sådant. Man styrs allt för ofta av generaliseringar och sociala faktorer så den egna viljan är komplex. Tina trycker återigen på hur viktig den kritiska massan och förebilder att känna igen sig i är även för den fria viljan. Så länge vi är under gränsen 30% kvinnor i våra klubbar så kommer det alltid vara ett högre berg att klättra eftersom hindren ofta är flera.
Pressen på att bli accepterad av massan men fortfarande få vara kvinna det är en utmaning, men blir fördelningen jämn så finns det inte längre pressen kvar och allt som oftast försvinner också en hel del hinder i att få in flera individer i klubben.

Idag är Tina inte längre en aktiv segelflygare men segelflyget kommer alltid vara en del av henne och det hör man i hennes sätt att prata om det. Man hör att flyget är en hjärtefråga och man hör att hon vill förändra det till det positiva. Men hon är väl medveten om att det krävs att vi alla arbetar tillsammans och hon vill vara med på resan.

Efter min intervju med Tina väcktes många tankar om vårt framtida arbete med jämställdhetsfrågor och hur vi arbetar med gamla vs nya traditioner. Hur känner DU efter att ha läst detta? Hur ser verkligheten ut på flygklubbarna ute i landet?

Hör gärna av dig med dina tankar och reflektioner till maria@ksak.se